Konstalbum-George Grosz

George Grosz F: 26 Jul 1893 i Berlin D: 6 Jul i Västerberlin

Erwin Piscator (in background), George Grosz, Wieland Herzfelde, John Heartfield ca 1920-24

George Grosz in his Ateliér, Berlin ca 1920

George Grosz

Wieland Herzfelde and George Grosz on Trial for Blasphemy 1930

George Grosz - 1930

George Grosz

George Grosz - Sailor, Sidewalk Scene 1956

George Grosz - Ecce Homo II, 1923

George Grosz - Walts Dream 1921

George Grosz - A Victim of Society 1919

George Grosz - A Winter's Tale 1918

George Grosz - Artist and Model 1928

George Grosz - Orgie, Berlin Night Club ca 1922

George Grosz - Beauty, Thee Will I Praise 1919

George Grosz - Berlin Street Scene 1930

George Grosz - Brillandtenschieber im Cafe Kaiserhof 1920

George Grosz - Caféhaus 1915

George Grosz - Daum Marries her Pedantic Automaton George in May 1920

George Grosz - Der Blumenverkaufer, Rosz, The Lady and the Dog

George Grosz - The Good Years 1920

George Grosz - Ecce Homo 1923

George Grosz - Eclipse of the Sun 1926

George Grosz - Gent 1919

George Grosz - Im Café 1930

George Grosz - The Funeral (Dedicated to Oskar Panizza) 1917-18

George Grosz - Kraft und Anmut 1922

George Grosz - Liebespaar in den Dunen 1939-40

George Grosz - Los Mejores Años de sus Vidas ca 1923

George Grosz - Methusalem, Costume Design 1922

George Grosz - Modell im Studio 1939-40

George Grosz - Nach dem Theater 1926

George Grosz - New York Couple 1933

George Grosz - New York Faces 1933

George Grosz - Nude, Eva Grosz 1940

George Grosz - Restaurant 1932-33

George Grosz - Self Portrait with Nude 1937

George Grosz - Sitzende und Liegende im Schlafzimmer 1927

George Grosz - The Stroll ca 1920

George Grosz - Sportman 1922

George Grosz - Standing Figure, Image of War and Peace 1935

George Grosz - Street Scene, Berlin 1928

George Grosz - Stripperin 1933

George Grosz - Suicidi 1916

George Grosz - Sunny Land 1920

George Grosz - Plano Tatliniano 1920

George Grosz - Tempo of the Street 1918

George Grosz - The Engineer Heartfield

George (Ehrenfried) Grosz, född som Georg Ehrenfried Groß var en tysk expressionistisk/dadaistisk målare och grafiker.

George Grosz är mest känd för sina satiriska tuschteckningar av Weimarrepublikens Tyskland efter första världskriget.

Hans egna krigserfarenheter som tysk soldat, som civilperson i Berlin (1916-1917) och som intagen på ett militärt mentalsjukhus kvarlämnade ett outplånligt intryck. Han var med och bildade den berlinska dadagruppen och deltog även i rörelsen Nya sakligheten. Med obarmhärtig och skrämmande precision blottställde Grosz i sina verk tjänstemännen och profithajarna som gjorde sin förtjänst på kriget, och, i dess kölvatten, det syndiga levernet, det politiska kaoset och borgerlighetens självbelåtenhet.

Då Hitler grep makten 1933 valde Grosz att gå i landsflykt och emigrerade till USA. Allt som fanns utgivet av och med honom - tidskrifter, illustrerade böcker, grafikmappar och konstböcker - brändes 1933 under bokbålen runt om i Nazityskland. Några år senare, 1937 medtogs konfiskerade verk av George Grosz på den nationalsocialistiska konstutställningen Entartete Kunst i München.

Efter Grosz en medlem av Academy of Arts utsetts, återvände han 1959 på uppmaning av sin hustru Eva från USA till Tyskland. Några veckor senare dog han den 6 juli i sin hemstads efter ett fall ner för trapporna till följd av fylleri.

Hans son Peter Grosz, en internationellt erkänd flyghistoriker, dog i september 2006. Sonen Marty räknar fram till idag i USA de mest kända musikerna i den klassiska jazz.

Gården George Grosz är från Houghton biblioteket vid Harvard University såg efter liksom från arkivet i Berlin Academy of Arts.