Konstsalbum-Isaac Grünewald

Från vänster syns Isaac Grünewalds son Björn, därefter kronprinsessan Louise Mountbatten, prins Carl och konstnären Isaac Grünewald 1944

Sigrid Hjertén och sonen Iván Grünewald (f. 1911) i Kungsträdgården 1914

Isaac Grünewald - Porträtt av Familjen Thiel

Bernhard Grünewalds farfar och farmor, dvs Isaac Grünewald och hans andra fru Märta Grundell

Sigrid Hjertén & Isaac Grünerwald 1923

Isaac Grünewald med hustru Märta Grundell utanför Grünewaldvillan

Isaac Grünewald - The Author Ulla Bjerne 1916

Isaac Grünewald - 1922

Isaac Grünewald - Bergsprängare, Saltsjöbaden 1943

Isaac Grünewald - Boy with Sailing Cat 1918

Isaac Grünewald - Den Flygande Holländaren (Soluppgång) 1916-18

Isaac Grünewald - Det Röda Parasollet 1919

Isaac Grünewald - Elin Wägner 1930

Isaac Grünewald - Porträtt av Ebon Strandin ca 1920

Isaac Grünewald - Porträtt av IIse Morssing 1910

Isaac Grünewald - Siesta, Sigrid Hjertén 1921

Isaac Grünewald - Stafflit och Ateljédörren 1944

Isaac Grünewald - Susanna i Badet 1918

Isaac Grünewald - The Apache Dance 1918

Isaac Grünewald - The Blue Pergola, Cadiz, Spain 1933

Isaac Grünewald - Damen med Muff (Sigrid Hjertén) 1912

Isaac Grünewald - Far och Son (Isaac och Iván) 1917

Isaac Grünewald - Porträtt av Viveka Stiernstedt 1918

Isaac Grünewald - Stilleben med Blå- och Vitsippor

Isaac Grünewald - Stilleben med Gula Rosor 1939

Isaac Grünewald - Stilleben med Rosor 1939

Isaac Grünewald - Portrait of Ivan Grüenwald, the Artist's Brother 1912

Isaac Grünewald - Familjelycka, Porträtt av Familjen Thiel 1918

Isaac Grünewald - Konstnärskamrater 1909

Isaac Grünewald - Portrait of Artist Jules Pascin 1921

Isaac Grünewald - Southern Landscape

Isaac Grünewald - Woman in Blue 1917

Grunewald, Isaac - The Flag in Port 1914

Isaac Grünewald - Blomsterstilleben 1943

Isaac Grünewald - Blomsterstilleben vid Fönster

Isaac Grünewald - Cirkus

Isaac Grünewald - Porträtt av Kvinna i Gul Sjal

Isaac Grünewald - Judith II, 1924

Isaac Grünewald - Läsande Kvinna

Isaac Grünewald - Matador med Rött Skynke

Isaac Grünewald - Paysage (Le Couvent). Le Salon des Tuileries, Paris 1924

Isaac Grünewald - Sommarutsikt från Saltsjöbaden 1942

Isaac Grünewald - Southern Landscape

Isaac Grünewald - Violonisten

Isaac Grünewald - Vår, Saltsjöbaden

Isaac Grünewald - Stilleben med Vårblommor

Isaac Grünewald - Sunny Afternoon over Riddarholmen

Isaac Grünewald - Katarinavägen

Isaac Grünewald - Utsikt från Slussen 1916

Isaac Grünewald - Le Châle Rouge

Isaac Grünewald - Amaryllis och Hyacint 1941

Isaac Grünewald - Anna 1917-18

Isaac Grünewald - At his Desk

Isaac Grünewald - Badmotiv 1917

Isaac Grünewald - Blomsterstilleben mot Apelsinfond

Isaac Grünewald - Café des Arts 1924

Isaac Grünewald - Damporträtt 1912

Isaac Grünewald - Exotiskt Huvud (Fantasihuvud - Budda)

Isaac Grünewald - Flickan i Trädgårdssoffan, Arild 1908

Isaac Grünewald - Fruktstilleben

Isaac Grünewald - Från Berzelii Park 1913

Isaac Grünewald - Födelsedagsbuketter 1930-talet

Isaac Grünewald - Glass Factory Street 1914

Isaac Grünewald - Hinduiskan i den Indiska Sjalen, Amra Ponti 1927

Isaac Grünewald - Interior

Isaac Grünewald - Interiör med Kvinna i Grön Kappa och Boa, Porträtt av Fru Streletskie 1928

Isaac Grünewald - Iván by the Armchair 1915

Isaac Grünewald - Josephine Baker

Isaac Grünewald - Kornhamnstorg

Isaac Grünewald - Kvinna i Interiör 1910

Isaac Grünewald - Kvinna i Rött

Isaac Grünewald - Kvinna i Vilstol 1920

Isaac Grünewald - Kvinna med Schal 1917

Isaac Grünewald - Landscape 1943

Isaac Grünewald - Lyftkranen 1915

Isaac Grünewald - Mikado

Isaac Grünewald - Modell i Blå Fåtölj

Isaac Grünewald - Morgonebben, Zaraus

Isaac Grünewald - Morgonen, Roquebrune 1931

Isaac Grünewald - Morning, Le Puy

Isaac Grünewald - Märta vid Fönstret

Isaac Grünewald - Nude Model with a Handheld Mirror 1922

Isaac Grünewald - Orientalisk Gatuscen

Isaac Grünewald - Othello 1915

Isaac Grünewald - Paysage (Le Couvent). Le Salon des Tuileries, Paris 1924

Isaac Grünewald - Poeten Herman Wildenvey 1917

Isaac Grünewald - På Plagen, Frankrike

Isaac Grünewald - På Stranden 1933

Isaac Grünewald - Salome 1917

Isaac Grünewald - Self Portrait 1904

Isaac Grünewald - Self Portrait with Cigarr 1937

Isaac Grünewald - Sigrid and Iván

Isaac Grünewald - Sigrid i Svart Peruk 1925

Isaac Grünewald - Självporträtt 1912

Isaac Grünewald - Småbåtshamn

Isaac Grünewald - Solrosor

Isaac Grünewald - Stad och Land

Isaac Grünewald - Still Life with Amaryllis and Apples

Isaac Grünewald - Still Life with Amaryllis

Isaac Grünewald - Still Life with Amaryllis

Isaac Grünewald - Still Life with Flowers

Isaac Grünewald - Stilleben i Blått Ljus 1938

Isaac Grünewald - Stilleben med Amaryllis

Isaac Grünewald - Stockholmsvinter, Slussen, Stockholm 1933

Isaac Grünewald - Sydländskt Landskap i Frankrike på 20-talet

Isaac Grünewald - The Blue Kitchen 1917

Isaac Grünewald - The Boy in Blue 1919

Isaac Grünewald - The Nuns, Nunnorna 1922

Isaac Grünewald - Tollie Zellman 1919

Isaac Grünewald - Utsikt mot Kastellholmen

Isaac Grünewald - Utsikt över Stadsgården mot Kastellholmen 1917

Isaac Grünewald - Vid det Runda Bordet 1912

Isaac Grünewald - View over Katarinavägen and Stadsgården, Stockholm 1935

Isaac Grünewald - Vintersol 1939

Isaac Grünewald - Woman in Blue 1917

Isaac Grünewald - Bullfight 1917

Isaac Grünewald - Blomsterstilleben med Amaryllis och Vita Tulpaner

Isaac Grünewald - Annalkande Oväder, Frankrike

Isaac Grünewald - Det Gula Huset

Isaac Grünewald - Dubonnet

Isaac Grünewald - Lapp-Porten

Isaac Grünewald - Summertime at Djurgårdsbrunn, Stockholm

Isaac Grünewald - Saltsjöbaden

Isaac Grünewald - Still Life with Amaryllis

Isaac Hirsche Grünewald, född 2 september 1889 i Stockholm, död 22 maj 1946 vid en flygolycka nära Oslo, var en svensk konstnär. Han var son till antikhandlare Bärnhard Grünewald och Sofia Loew. Isaac Grünewald var gift med Sigrid Hjertén 1911–1937 och Märta Grundell 1937–1946. Han är far till Torsten Rydberg, Iván Grünewald och Björn Grünewald. Grünewald studerade på Konstnärsförbundets skola 1905–1908 och Matisses akademi i Paris 1908–1911.

Utbildad på Katarina läroverk och Södra Latin i Stockholm. Grünewald studerade på Konstnärsförbundets skola i Stockholm åren 1905–1908 för Karl Nordström som lärare. Förutom Karl Nordström var några av de andra lärarna där Anders Zorn och Nils Kreuger och en av de drivande krafterna bakom skolan var Richard Bergh, som ledde Konstnärsförbundets skola. Några av hans studiekamrater vid skolan där var Leander EngströmEdward HaldEinar JolinEinar Nerman och Arthur Percy.

Åren 1908-1911 studerade Isaac Grünewald vid Académie Matisse i Paris. Initiativet till bildandet av Académie Matisse i Paris togs 1908 av den svenske konstnären och författaren Carl Palme och där fick bland andra 40 svenska elever sin utbildning under Henri Matisses ledning. Förutom Isaac Grünewald ingick också i elevskaran Sigrid Hjertén och även Edward Hald och Einar Jolin fick också sin fortsatta utbildning här.

1911 gifte sig Grünewald med Sigrid Hjertén, som han var gift med åren 1911-1937. Han var far till Iván Grünewald. År 1936 avbröts Sigrid Hjerténs betydelsefulla måleri av mental sjukdom. Grünewald bildade gruppen De Åtta tillsammans med hustrun Sigrid och Nils Dardel 1912 med en uppmärksammad utställning på Salong Joël på Hamngatan 16 mitt emot Kungsträdgården i Stockholm som följd. Joël Löfberg, som var innehavare av Salong Joël, satt i Konstnärsförbundets styrelse. Även Arturo Ciacelli hade haft sin futuristutställning där i mars-april 1913.

En konstnärsgrupp, De Åtta, som hade utställning 1912 bildades av Isaac Grünewald. Han ville ha en elitmålargrupp efter De unga och därför bildade han gruppen De Åtta. 1912 hade man sin enda utställning, också den i Stockholm. Det var en konflikt mellan honom och Birger Simonsson som ledde till att gruppen bildades. I gruppen ingick förutom Isaac Grünewald själv även Sigrid HjerténNils von DardelEinar JolinLeander EngströmGösta SandelsTor Bjurström samt slutligen efter ett par avhopp Birger Simonsson. Simonsson tillkom efter att först August Lundberg och senare Albert Hoffsten hoppat av. Åren 1915-1920 övergick några av konstnärerna till konstindustrin och några upphörde att producera. Sigrid Hjerténs betydelsefulla måleri avbröts 1936 av mental sjukdom. Under de följande decennierna kom Tor Bjurström och Isaac Grünewald att spel en viktig roll i svenskt konstliv, i synnerhet som lärare och debattörer.

Efter 1921 bosatte sig Grünewald i Montparnasse i Paris i samma hus som Gösta Adrian-Nilsson (GAN), och Fernand Léger bodde. Det blev hans fasta hem till 1931.

1926 blev Grünewald blev ledamot av Konstakademin. Han utnämndes 1932 till professor vid Konstakademien och han var därefter verksam som konstprofessor vid akademien i tio års tid, under åren 1932-1942.

Grünewald blev en banbrytare inom svensk scenografi genom uppsättningen av "Simson och Delila" på Stockholms-Operan 1921, den första modernistiska scenografin av svenskt märke, utskälld i pressen men en av Operans största publiksuccéer, spelad i omgångar ända fram till 1956. Uppsättningen har bland annat blivit legendarisk för att Grünewald stämde Operan med ett krav på 75 000 kronor (motsvarande cirka 1,5 miljon) i arvode och lät de då världsledande modernisterna Henri MatissePablo PicassoFernand Léger och André Derain granska arbetsmaterialet. Alla fyra skrev till Stockholms rådhusrätt och intygade att det konstnärliga värdet berättigade det pris Grünewald begärde och att det var uppenbart att den sensationella scenografin låg bakom uppsättningens framgångar. Även svenska konstnärsnamn som Carl MillesBruno LiljeforsCarl Eldh och Albert Engström vittnade till förmån för Grünewald i tvisten som slutade i en förlikning där Grünewald fick hälften av pengarna och två nya uppdrag. Grünewald kom sedan dess att utföra ett 30-tal scenografiska arbeten i Stockholm, Köpenhamn och Paris. Den sista uppsättningen blev Hilding Rosenbergs Lycksalighetens ö på Operan 1945.

Grünewald, som var son till en gårdfarihandlare inflyttad från Polen, blev intimt förknippad med sin judiska bakgrund och blev en av sin tids enskilt främsta måltavlor för antisemitiska tongångar och karikatyrer inom den svenska pressen, särskilt under 1910- och 1920-talen. Nazismen hade inte, som man kan tro, någon del i dessa angrepp. Istället hängde de främst samman med nationalmåleriets starka roll fram till omkring 1920 och en inom kritikerkåren utbredd fientlighet mot "främmande" influenser som ansågs hota den svenska konstens och kulturens särart.

Grünewald framställdes därför i tidningarna ideligen utifrån antisemitiska klichéer som en profithungrig massproducent av imitationer och plagiat (framför allt av Matisse, trots att få kritiker verkligen hade sett en Matisse-tavla med egna ögon; dennes konst ställdes ut första gången på svensk mark först 1924), obetydlig som konstnär men ett geni som affärsman och "reklammakare" att döma av hans stora framgångar och uppseendeväckande höga priser, etcetera. Dessutom framställdes han med sin dandystil emellanåt som motsatsen till den nationalromantiska bilden av svensk manlighet. Till och med bland svenska judar har Grünewald emellanåt påståtts vara allt det som judar brukar beskyllas för att vara.

Gustaf Ankarcrona beklagade att Nationalmuseum köpt in hans "rot- och hemlösa schackrarkonst". Albert Engström ansatte honom med invektiv. Louis Sparre, ordförande i Konstnärsklubben, motsatte sig "orientalens" inträde. Eric von Rosen sökte få bort honom från hans professur vid Konstakademien för att ersätta honom med Ossian Elgström.

På 1930- och 1940-talen blir framställningarna av Grünewald som en vandrande judekarikatyr reducerade till nazistpressen. I de stora dagstidningarna och i populärpressen framstår Grünewald nu som allmänt respekterad, inte minst i kraft av sin ställning som konstprofessor. Men efter Grünewalds död 1946 vaknade de jantelagsartade tongångarna gentemot hans framgångar upp igen. Ett eko av samtidens insinuationer kan i dag höras i konstlitteraturens populära jämförelser mellan Grünewald och första hustrun Sigrid Hjertén. Med det utåtriktade och framgångsrike salongslejonet Grünewald som kontrast framställs den hemmalidande Hjertén regelmässigt som den mer "äkta" eller "mer begåvade" eller "mer banbrytande" konstnären av de två. Isaac skulle således vara motsatsen - oäkta, mindre begåvad, plagierande. Resonemanget faller historiskt tillbaka på den traditionellt antisemitiska synen på judar som till sitt väsen oäkta, falska, ytliga, imiterande och parasiterande. Samtida vittnesmål och dokument visar att båda makarna främjade varandras professionella framgångar. Bland annat ställde de som regel ut tillsammans. Hjertén hann med 106 utställningar under sitt liv, Grünewald 166.

Grünewalds sonson, Bernhard Grünewald, skriver i sin bok Orientalen. Bilden av Isaac Grünewald i svensk press 1909–1946 om den antisemitiska kritik som Grünewald utsattes för under 1910- och 20-talet.

Efter 1921 bosatte sig Grünewald i Montparnasse i Paris i samma hus som Gösta Adrian-Nilsson (GAN), och Fernand Léger bodde. Det blev hans fasta hem till 1931.

1937 gifte Grünewald om sig med Märta Grundell (1908-1946) och de fick sonen Björn 1940, men makarna omkom i en flygolycka vid Oslo i maj 1946. Sonen Björn Grünewald är gift med fängelsedirektören AnnBritt Grünewald.

1937 bosatte han sig med hustrun Märta Grundell i Saltsjöbaden i det hus som de tidigare kallade Lugnet respektive Saltsjöklack, men som i dag kallas Grünewaldvillan. I december 1936 köptes villan av Isaac Grünewald och han döpte om den till Saltsjöklack. Efter smärre moderniseringar i funktionalistisk anda flyttade han in 1937 tillsammans med konstnärinnan Märta Grundell, som strax därefter blev hans andra hustru. De kom att bli de första att bo i villan året runt. Isaac Grünewald stod då på höjden av sin karriär. När hans tjänst på konstakademin upphörde 1942 lät han, efter ritningar av arkitekt Olof Grundell, Märtas bror, bygga till en 100 m² stor ateljé som en egen byggnadskropp mot nordväst. Exteriört anpassades ateljéns fasader till övriga byggnaden. Den nya ateljén nyttjades för konstnärligt arbete, sammankomster och representation. Villan fick därmed en total yta om 700 m² med 15 rum och tre kök.

Vid Grünewalds för tidiga död i en flygolycka 1946 var alla eniga om att landet förlorat en av sina största konstnärer. Men trots framgångarna skulle det in i det sista gräma honom att Nationalmuseum förblev så njugg i sina inköp. Några av sina främsta verk från 1910-talet, som paradnumret ”Det sjungande trädet”, sparade han på hela livet i hopp om att den stora institutionen skulle ändra sig. I stället blev det nyöppnade Norrköpings konstmuseum som förvärvade målningarna – och därmed skaffade sig landets finaste Grünewaldsamling.